söndag 31 juli 2011

Johan Falk

För er som inte fattade vad jag menade med att citera Johan Falk, kan jag ju visa denna videon. Det verkar på något sätt vara Jakob Eklunds sätt att göra manuset mer levande. Jag tycker det är rätt kul. Man behöver inga fler ord, man kan på något sätt bygga en flytande konversation på bara "va fan". Och det positiva med det är att det inte låter så fult som det kan göra när man hör någon svära i varenda mening.

Det stängde visst

Stället vi var på ville visst inte ha öppet. Tydligen stängde det precis efter att vi köpt vår första och enda öl. Fin kväll. Allt var så fint där för några minuter. Sen slocknade lamporna, värmeaggregaten stängdes av. Det röda värmande skenet övergick i en tom, kall och mörk tystnad. Och sen dess har vi suttit och väntat på bussen. Vi har även, till en viss överdrift, citerat Johan Falk.

Klockan är ett

Klockan är över ett och nu kom vi ut i Växjö. Först såg vi på speedway och drack öl till halv elva. Intaget var väl inte så stort. Vi är riktigt festliga ikväll. Sen såg vi på Bond innan vi tog oss hem till Poppe. Där fick vi oss varsin Gammel Dansk. Och nu då? Jo nu sitter vi någonstans i Växjö och har beställt oss varsin öl. Lång förfest, men nu håller festen på hela natten. Tills bussen till Teleborg går. Om ungefär en timme.


lördag 30 juli 2011

Hemkörd pizza

Sitter i min brors lägenhet i Växjö. Vi har beställt hemkörd pizza. Det var gott. Vi fick låsa in den galna hunden så att den inte skulle hoppa upp och bita pizzabudet i halspulsådern. Det kändes lite som att hon ville göra det. Hon skäller på allt. Hon vägrar hålla den där flåsande munnen stängd, men hej, rätt söt är hon allt. Hon är rätt glad. Trots att vi stötte på ett litet hinder på vägen.

fredag 29 juli 2011

Egen lägenhet

Det känns faktiskt rätt bra att ha egen lägenhet. Eller ja, åtminstone för ett dygn. Jag delar den med en hund. Hunden löper och måste ha blöja hela tiden. Det ser kul ut men det är jobbigt att få på och av den så fort hon ska ut. Det verkar inte som att jag får något sällskap dit. Men jag kanske ska dra ut med Poppe på kvällen, så det blir nog bra.

Ensam

Här sitter jag i min soffa och försöker desperat hitta någon som vill följa med mig till Växjö imorgon. Jag ska vara hundvakt och bo i min brors lägenhet över natten. Så lite sällskap vore fint. Man kan ju gå ut på kvällen och så. Fast jag har ännu inte hittat någon som kan eller vill.

Jag äter också

Just nu sitter jag på McDonald's med Per. Ni vet Per som är så stabil att om han får ett hus över sig så blir det hål i marken efter hans kropp till andra sidan jorden. Han är killen som har köpt pizza, slängt i sig den och sen köpt en pommestallrik i väntan på att vi andra ska bli klara. Han beställde just in både en Big Mac och en Big Tasty. Jag beställde en Mc Chicken Bacon Junior. Vem tror ni blev klar först? Jo han. För han åt. Jag bloggade. Låt mig äta i fred.

torsdag 28 juli 2011

Om solen tittar fram

Poppe och jag har gjort en låt som heter som rubriken. Den låter som om sanningen ska fram. Skillnaden är att vi inte vill ligga med någon. Vi vill bara simma. Låten är som perfekt för mig. Jag kan inte dyka och jag hoppar som ett barn. Fast det är kul. Och så länge jag inte doppar huvudet lugnt så måste jag hålla mig för näsan. Jag kanske lägger upp låten här någon gång. Då kommer ni se likheterna. Okej, om jag verkligen försöker klarar jag det mesta av sakerna, men jag orkar inte.

Alldeles för sent

Jag gick och lade mig nu. Det känns att det är sent. Tröttheten har kommit smygandes länge nu. Jag är så där trött att jag kan bli arg för vad som helst. Jag letade nyss efter sladden till min mobilladdare i mörkret. Jag kände mig fram med handen och försökte hitta rätt ände av sladden. Jag hittade rätt ände. Men jag kände på något sätt att, om det hade varit fel ände, då hade jag slängt den i väggen. Så med andra ord, god natt.

onsdag 27 juli 2011

Farmor prioriterar

Jag fick mitt fysiska kort idag som ger mig rätt att framföra en bil. Eller en moped om jag känner för det. Men det gör jag inte.

Jag visade mitt lilla plastkort för farmor och hon såg på det en stund och log. Sen stod hon helt tyst innan hon vände sig mot mig.

"Ja, det är daterat samma dag som massakern i Norge." sade hon.

Sen gav hon mig kortet och fortsatte titta på tv. Allt på nyheterna är om händelserna i Oslo och på Utøya just nu. Jag kan inte föreställa mig hur det känns för några av dom inblandade eller anhöriga. Det enda jag egentligen kan säga är att jag lider med dom. Att förlora en nära vän eller släkting är bland det absolut svåraste man kan vara med om. Under sådana här förhållanden som är så orättvisa är det så otroligt starkt att bara ta sig igenom det. Mina tankar går till alla som har påverkats av allt det här. Farmor prioriterar bra.

Farmor bjuder på middag

Nu sitter vi hos farmor. Vi gick hit. Varje gång jag går in på innergården tänker jag på hur jag verkade skrämma livet ur en tant här.

Det regnade den dagen, så jag hade dragit luvan over över huvudet. På vägen fram mot cykelstället möttes jag av en äldre dam. Av artighet hälsade jag på henne, med ett leende på läpparna. På ett snällt sätt. Resultatet blev inte som tänkt. Hon tittade snabbt upp och sedan ner igen. Hon verkade plötsligt stressad. Hennes ansiktsuttryck avslöjade en viss oro.

Damen vek av in mot en dörr. Det var samma dörr som jag skulle ta mig in genom. Jag följde efter. Hon fortsatte upp för den första trappan med snabba steg. Jag tog samma väg. En trappa till så var hon uppe vid mellanvåningen. Där fanns ett sopnedkast som, för att göra plats för själva nedkastet, var satt en bit från väggen. Den skräckslagna damen försvann bakom utbucknaden. Hon smög in där och tittade försiktigt fram bakom väggen. Jag tittade mot henne oförstående, men fortfarande vänligt, innan jag fortsatte upp för den sista trappan. Farmor väntade innanför dörren. Hon tyckte inte alls att jag såg obehaglig ut.

Sågat träd
















Idag gick jag upp ur sängen för att gå ut och såga ner trädet utanför. Tydligen stör det i grannens parabol. Sagt och gjort. Trädet är nere. Vi ska väl bara se till att det ser ut som en stubbe och inte som ett nedsågat träd.

Av bara farten såg vi även till att ett dött träd på grannfruns tomt blev nedsågat. Vi fick varsin Riesen för besväret. Jag tycker inte om Riesen men jag förstod tanken. Så hej, det var värt det, för vi fick godis!

Förövrigt vill jag bara tillägga att det är tungt att bära träd. Speciellt när den man bär det tillsammans med, inte stannar när man säger att man inte har något grepp. Mitt grepp var närmast obefintligt och ja, det var tungt. Jag darrar i armarna. Svårt att skriva på mobilen. Partytummen lever sitt eget liv.

Kom nyss hem

Kom nyss hem och nu ligger jag i sängen och tänker på att jag tänker för mycket. Vet ni vad jag tänkte på nyss?

Ni vet när man ska göra något och går in till ett rum så kan man plötsligt glömma vad det var man skulle göra. Vad var det nu jag skulle göra här inne? Så tänker man. Kanske att man lägger till en mildare svordom. Kanske att man blir ursinnig.

Nu tänkte jag egentligen på nattfjärilarna på fönstret. Undra om dom blev helt förvirrade nu när jag släckte lampan. Varför satte vi oss här, nu igen? Så tänker dom nog. Dom har ingen aning om varför dom tyckte platsen var attraktiv till en början. Stackars satar.

tisdag 26 juli 2011

Stressig morgon

Den här dagen började så perfekt att det inte går att sätta ord på det. Vid klockan åtta ringde Simon för att se så att jag var vaken. Han lider ingen brist på tillit. Jag sa helt enkelt till honom att göra det. Beordrade honom.

Själv var jag klarvaken och på väg upp ur sängen. Så jag talade om för honom att det inte var några problem, att jag aldrig varit piggare. Sen la jag ifrån mig telefonen.

Drygt femtio minuter senare kommer Simon in i mitt rum och väcker mig. Min första tanke var "vad fan?" Han stack iväg och hämtade Anna. Under tiden hann jag med att ta mitt livs snabbaste dusch, tandborstning, klädespåtagning och frukost. Det var spännande och lärorikt. Jag ska lära mig att inte somna i rörelse.

måndag 25 juli 2011

Hos Per

Sitter hemma hos Per. Han ni ska akta er för, eftersom han är så stabil. Om Per var en lastpall på ett lager, så skulle han lyfta gaffeltrucken och på det mest brutala sättet, slänga den i väggen.

Jag hittade den här filmen. Det bara skriker tjejfilm om den. Visst gör det?


söndag 24 juli 2011

Vi ska spela NHL

Jag och Mattias har bestämt oss för att sitta hemma hos honom och spela NHL ikväll. Det är rätt kul för vi kommer alltid in i det och vill verkligen vinna båda två. Det blir någon sorts kamp. Det konstiga är att varje gång han är Chicago så är jag helt chanslös. Ibland känns det som att jag spelar jättebra, men ändå vinner han matchen med stor målskillnad. Själv sitter jag där och skriker att det är orättvist och vill gråta. Ni då? Hur ser era liv ut?

Hosta

Jag har börjat hosta. Det finns inget jag hatar mer än att hosta. Man kan inte vara tyst när man ska vara tyst. Till slut får man ont i lungorna. Dessutom kommer det i långa anfall just nu. Det kan gå en stund utan att jag hostar, för att sen komma en fruktansvärd hostattack. Då hostar jag tills jag håller på att kvävas. Jag låter som att jag har fått en kallsup. Plus att jag har tungan ute när jag hostar. Det är fult. Tanter på stan skrattar åt mig. Äldre herrar slår mig med sina käppar.

lördag 23 juli 2011

Om man ska bada

Tänkte dra mig ut en sväng utanför stan. Stan är Vetlanda, patetiskt va? I vilket fall så funkar det inte att bada inne i centralbyn. Det är äckligt vatten. Så här om dagen åkte vi ut till Nyes badplats. Det kändes som att vi var inoljade när vi var i vattnet och när vi gick upp kunde man dra bort brunt smuts från huden och handdukarna blev helt bruna. Det var mindre trevligt. Med andra ord var det ett misslyckat försök att fly till en renare plats. Idag tänker vi istället prova Trollebo på nytt. Eller varför inte Karlsjö eller Farstorp? Min personliga åsikt är att Näshult är fint också. Svårt det här. Jag drar med mig en bakfull Stefan, så jag får nog ingen hjälp i valet.

Jag hade en så konstig dröm

Inatt hade jag verkligen en konstig dröm. Vi var några stycken och beställde mat på Donken. Jag köpte mig en team box. Så satt vi runt köksbordet hemma hos mig. Jag åt tio utav alla nuggets. Sen ställde jag påsen på bordet och pratade med alla. När jag sen sträckte mig efter påsen så var den tom. Mattias hade ätit upp den andra hälften av alla nuggets. Jag skrek åt honom. Skrek att han stjäl. Att jag skulle polisanmäla honom. Jag gick till kylskåpet för att se om det fanns något jag kunde äta. Det gjorde det inte, så jag grät. Jag grät i flera timmar och skrek åt Mattias vilken värdelös människa han var. Det hatet jag kände. Det går nog inte riktigt att sätta ord på det. Jag förstår inte drömmen alls. Jag har beställt en team box en gång. Halva den är mättande. Mattias får ta om han vill. Fast han får gärna ge mig lite ersättning. Jag är ju bara student.

fredag 22 juli 2011

Tände ljus

Jag åkte upp en sväng till kyrkogården och tände ett ljus vid mammas grav. Det känns fint att stå där. Jag måste åka dit oftare. Hon förtjänar det på något sätt. Hon var en bra människa. Visste ni att några av hennes vänner samlas ett par gånger varje år för att äta och prata om gamla minnen som rör mamma? Dom kallar sig Ulla-flickorna. Det tycker jag är fint gjort av dom.  Dom måste verkligen ha tyckt om henne. Jag tror det skulle vara stort att vara så omtyckt av personer i sin närhet.

Musiken blev nybra igen

Ni vet när man hör en låt man tycker är jättebra? Så man kollar med alla vad den heter och sen lyssnar man på den flera gånger i rad i flera omgångar varje dag. Jag älskar när man hittar sådana låtar. Låtar man kan lyssna på non-stop utan att tröttna på dom. Men efter ett tag hittar man ju nya låtar, så att man lätt glömmer den gamla lite. Idag hittade dock allt tillbaka. Plötsligt gick "Det är så jag säger det" med Håkan Hellström igång på Spotify. Jag lutade mig tillbaka på stolen och höjde volymen. Sen satt jag där och njöt. Det blev någon sorts ny fyllnad i musiken. Låten efter det kändes likadan. Det var "Happy Together" med The Turtles. Nu sitter jag och känner mig nykär i alla låtar. Vilken härlig känsla. Nu sitter jag och småler till "You can't steal my love" av Mando Diao och snart sätter jag igång "This dream is over".

torsdag 21 juli 2011

Det här är Per

Det här är Per som jag berättade om. Det är honom ni ska akta er för. Han är oerhört stabil. Blir han påkörd av en bil så välter bilen. Den lägger sig på sidan i fosterställning. Så akta er för honom, gör det.


Per visslade

Vi var och åt på Nässjö Steakhouse innan i samband med att jag hämtade min gitarr i grannstaden. Det var riktigt gott där förövrigt. I vilket fall beställde vi varsin dipp. Cheddar, för den som är intresserad. När den anställde kom ut med maten hade han glömt dippsåserna. Då ropade jag: "Ursäkta?" men han ville inte lyssna med det örat. Istället visslade Per på honom. Som man visslar efter en hund. Det var det oartigaste jag har sett. Ingen överdrift här. Per är en sjuk och obehaglig människa.

Piano

Är det något jag vill lära mig så är det att spela piano. Det finns ingen gräns för hur fin en låt kan bli om den innehåller piano. En låt är inte fulländat fin utan piano. Visst det finns fina låtar utan det, till exempel gitarrbaserade låtar med ett akustiskt, vackert plock, men dom finaste låtarna framförs på piano. Lugnt, fylligt pianoljud som kan göra musik så underbar.

Jag önskar att någon ville lära mig. Fast det krävs nog lite tålamod. Jag byter ackord väldigt långsamt. Dock lär jag väl mig bara jag spelar lite. Jag kommer ihåg när jag började spela gitarr och var tvungen att sikta in fingrarna varje gång jag bytte ackord. Jag lyssnade på min lärare, världsbästa Camilla Ek, och började gråta. Jag snyftade fram att jag aldrig kommer kunna spela sådär. Men nu är jag bättre än henne. Rätt fränt.


onsdag 20 juli 2011

Körkortsslutspurtsskägg

Känner mig inte vettig alls när jag lägger ut den här bilden. Men här ser man mitt körkortsslutspurtsskägg i alla fall. Och nu åker det av. För nu har jag körkort. Plus att jag inte vill se så här äcklig ut i Vrigstad. För det är stället man ska vara i har jag hört. Så nu väntar en stunds plågsam rakning och en stund plågsam dusch innan jag känner mig mindre lodig.


tisdag 19 juli 2011

Bilkurragömma

Vi leker bilkurragömma. En bil åker och gömmer sig, en annan får följa ledtrådar i stil med; "Här kan du kontrollera både pling och plong." Det är väldigt roligt faktiskt. Just nu står jag och Mattias parkerade vid tennishallen och väntar på den andra bilen. Ledtråden lyder; "Ni behöver inte åka ända te Nice för att hitta oss. Men ni kan ju bolla lite med idén."

Header

Kom nyss fram till att jag verkligen behöver en header. Just nu ser bloggen bedrövlig ut. Riktigt trist. Finns väl inte en människa som stannar till här och läser om min vardag. Funderar på vad jag ska kunna ha som header. Skulle ju kunna köra på något liknande som monstren i min förra blogg som såg ut så här. Men jag skulle också vilja komma på något nytt. Något som beskriver mig. Känner mig inte som ett monster. Inte som en moster heller. Har varken syster eller systerbarn. Jag är inte heller någon kvinna. Det hoppas jag ni förstod. Snälla säg att ni förstod det?

Körkort

Nu har jag det! Nej, jag fick ingen idé direkt. Jag menar att jag har det, kortet alltså. Jag får köra bil utan pappa. Det är så jävla skönt! Att få köra själv alltså. Pappas sällskap är inte så hemskt.


Livet

Jag hatar det här. Det är ju sjukt. Inte för att det hjälper att skriva här. Men fan vad omöjligt det ska vara att somna då. God morgon alla som går upp nu. Det här suger. Jag vill slå sönder saker. Valerina ska hjälpa. Gör det det? Nej, verkligen inte! Jag tog tre. Sover jag? Nej, inte i närheten. Köp inte dom. Ni blir så lurade. Ha ha ha. Lurade blir ni.

Sömntrubbel

Ibland förstår jag inte hur svårt det kan va. Jag har legat i tre timmar och försökt somna. Man kan verkligen inte styra över det alls. Det enda man kan göra är att ligga och slappna av och hoppas på det bästa. Just nu känns det mest som att jag inte kommer kunna somna alls inatt. Som att jag kommer ligga vaken till efter tio på morgonen, till slut lyckas somna och vakna vid halv sex på eftermiddagen. Kvällen börjar vid prick sex, för er som inte visste det. Och det hände förra veckan. Att jag somnade strax efter tio och vaknade vid halv sex. Ångesten jag kände den dagen går inte att beskriva med ord. Så nu vill jag somna innan jag börjar slå vilt omkring mig av frustration. Jag byter inga spelare utan jag tror på Håkan Hellström, Tallest Man on Earth och Mumford & sons även i andra halvlek. Kom igen nu gubbar, nu kör vi!

måndag 18 juli 2011

Promenad

Jag var ute och gick i drygt två timmar innan. Gick först runt Östanå och sen förbi kyrkogården för att säga hej till mamma. Jag är där alldeles för sällan egentligen. Hon förtjänar min närvaro lite oftare. Jag går dit ibland och bara tänker. Det känns bra att göra det. När jag inte mår helt hundra. Det känns som att hon förstår. Så när jag går därifrån känns det som att jag kan tänka på lite annat. Det är en fin känsla.

Jag dödade livet

Vi spelade musik. Jag kom in i det lite för mycket och spelade av en sträng på min härliga gitarr. Nu är det så att jag bara har elgitarrsträngar och det låter värdelöst att sätta på sådana på en akustisk gitarr. Nu kommer jag inte kunna spela förrän jag har köpt strängar. Jag mår om möjligt sämre än sämst. Jag är så rastlös och nu har jag ingenting att göra alls.

Dom ringde

Dom ringde nu. Jag var nåbar. Nu vet jag allt jag behöver veta och lite mindre. Då slapp jag sticka ner dit. Nu kan jag sitta kvar här och vänta in Simon då. Pappa gör mat. Det är bra för jag är hungrig. Nu vet ni nästan allt om mig.

Inväntar Simon

Nu sitter jag här och väntar på Simon för han ska följa med mig till körskolan. Jag måste kolla med dom, för dom lyckas aldrig få tag i mig. Det är rätt misslyckat. Dom har nog fel nummer. Eller så sköter dom det väldigt dåligt, fast alla jag vet tycker bra om dom, så jag vet inte. Det är konstigt.

Sen blir det till att fortsätta på vår låt "Om solen tittar fram (vill du simma med mig då?)" Den är vacker. Påminner lite om någon sommarplåga som jag inte kommer på namnet på. Jag lyckades koppla in min akustiska gitarr till medhörningen. Det var det mest lyckade jag har gjort denna sommaren tror jag.

Nätdejtingreklamen har gått för långt

Jag har fått detta meddelandet några gånger nu. Viktor vill lära känna mig. Jag känner inget behov av att lära känna honom. Viktor om du läser detta, vilket du förmodligen gör, alla gör det. I så fall, låt mig va. Nästa gång du vill vara i fred behöver du inte oroa dig för att jag ska prata med dig.

Jag tycker Viktor ler oroväckande mot mig. Som att han har fått en idé. Jag får göra upp en skyddsplan eller något. Det här är inte okej. Edarling sänder meddelanden från väldigt obehagliga män. Jag undrar hur föräldrar med döttrar i tonåren reagerar. Slå honom, ja, gör det. Med en kvast!


Jag har övningskört nu

Jag kom nyss in efter någon timmes övningskörning med pappa. Klockan är halv ett på natten. Det är en ovan känsla. Han lovade att vi skulle köra en sväng efter fotbollen och eftersom den gick till förlängning och straffar, fick det bli så här sent. Han förstår nämligen min press. Det är tur att jag har en så bra far.

söndag 17 juli 2011

Då drar vi igång

Tänkte jag skulle starta en ny blogg och glömma den gamla. Den stora skillnaden är väl att jag ska kunna blogga via mobilen och då kunna uppdatera snabbare när händelserna fortfarande är aktuella. Det är faktiskt det jag gör just nu, skriver på telefonen och visst, det tar sin tid och blir nog inte så mycket, men jag gör det i alla fall. Var glada!