Om Berra går, går jag också

Det har varit julafton idag om ni råkar ha missat det. En mycket trevlig dag med besök från Sävsjö, Tranås, Stockholm och Vetlanda. Hela dagen har varit väldigt långsam, fast på ett bra sätt. Det har vart trevligt men tiden har stått still. Innan tänkte jag att det nog snart var dags att gå och lägga sig. Så jag tittade på klockan och såg att den var halv åtta.

Lustigt det här med att börja bli vuxen. Hela mitt liv, nästan, eller åtminstone sen den första julen jag verkligen kommer ihåg, har jag tänkt att man är vuxen när man får lakan och porslin och sånt där. Minns att mamma och pappa en gång för längesen öppnade ett gemensamt paket som innehöll lakan. Sen dess har det vart min bild av att vara vuxen på julen. Då får man lakan. Idag fick jag en kudde och ett örngott.

Jag roas av Kalle Anka. Jag gör verkligen det. Det är kul. Mössens sång i Askungen gör mig glad. Den otroligt praktiska husvagnen i Musses campingsemester gör mig till en drömmande människa. Den otroligt dåliga dubbningen i samma "julkort" får mig att skratta. Det hör ju till med Kalle Anka på julafton också. En tradition. Man ska sitta och halvsova framför teven vid tre-tiden på julafton.

En annan sak med julafton jag älskar är Karl-Bertil Jonssons julafton. Varje liten mening som sägs är så genomtänkt, känns det som. Allt med det är bra. Scenen med den rullstolsbundna damen som rullar vid biljardbordet är helt underbar. När jag var liten var jag väldigt lik Karl-Bertil Jonsson. Så lik att första dagen i förskolan så sa en klasskompis till mig till sina föräldrar: "Mamma, pappa, kolla! Det är Karl-Bertil Jonsson" och pekade på mig. Så lik var jag.

Nu har jag faktiskt tänkt sova. God Jul, God fortsättning, God Natt på er. Imorgon har jag tänkt fortsätta med min så kallade årskrönika. Har inte kollat igenom bilderna än, men det ska säkert gå att hitta några bilder värda att berätta lite om.