Om Idols vinnarlåtar från starten till slutet

Jag såg inte Idol igår. Hörde istället årets vinnarlåt för första gången idag. Tydligen har man kunnat höra den en hel vecka. Det visste inte jag och det spelar väl inte så stor roll just nu heller. Jag tänkte skriva ner lite tankar om alla vinnarlåtar som har sjungits under Idols tid. Nu är det ju slut och den sista vinnarlåten är sjungen. Kanske kommer programmet tillbaka, kanske ersätts det för alltid av X-Factor.

2004, Daniel Lindström - "Coming True"
Låten börjar, i mitt huvud, lite medeltida för någon sekund innan något som låter lite mäktigt tar över. Det laddar upp för något stort med bestämd och ganska tung musik. Refrängen är stor och lycklig då drömmar blir sanna. Av någon anledning tänker jag på bandet McFly. Låten är en värdig vinnarlåt, för känslan man får är något av en vinnarkänsla.


2005, Agnes Carlsson - "Right Here, Right Now"
Den här låten börjar med ganska fint pianospel och texten talar om att man ska följa med på någon sorts resa. Även i denna låten slår drömmar och önskningar in. Man befinner sig precis här, precis nu och man känner det på något sätt. Nu sitter jag ju här och skriver, det är väl inte riktigt det jag känner, utan jag ska ju mer känna att jag flyger runt på en stor fluffig hund mot oändligheten. Låten byggs upp mer och mer och slutar mäktigt. Även den en vinnarlåt som är värdig att kallas det.


2006, Markus Fagervall - "Everything Changes"
Så fort låten börjar, börjar jag tänka på en annan låt. Min första tanke var att det var "Curly Sue" av Takida, men jag är osäker. Det kan vara en annan jag tänker på bara att jag inte kommer på vilken. I vilket fall som helst så är ju "Everything Changes" äldre och därmed först ut, inte sant? Förstår inte varför jag börjar tänka på McFly under den här låten också. Jag har väl aldrig lyssnat särskilt mycket på McFly? Det är något med Markus sångsätt som påminner mig om en av dem. Låten är tråkig. Det hade räckt om det bara var den sista minuten. Då händer det lite grejer. Det kommer en skön höjning och lite tryck. Det låter lite som att alla djuren i Afrika firar att en ny kung har fötts.


2007, Marie Picasso - "This Moment"
Den här låten är kass. Med titeln och allt är det så uppenbart vad den ska ge för känslor. Man ska befinna sig just i den här stunden, ungefär som i "Right Here, Right Now", men det lyckas inte alls. Låten är så rakt igenom tråkig. Känns inte alls som något man blir glad av eller som lyser vinst på något sätt. Det här är bara en låt bland alla låtar i världen som inte är något speciellt. Dessutom förstår jag inte riktigt det här med att Marie Picasso vann. Vad har hon gjort sen dess? Jag har inte hört något om henne. Kollade upp det och fick reda på att hon har varit med i Körslaget. Hon är inte unik på något sätt, hon sticker inte ut. Hon är inte kul att lyssna på. Fast det är tur att inte Amanda Jenssen fick den här låten.


2008, Kevin Borg - "With Every Bit of Me"
Alla ni i min ålder som har tittat på sommarlovsmorgon på somrarna. Kommer ni ihåg den där serien "Mirror Mirror"? Jag minns det där introt till den serien och den här låten påminner mig om det. Bäddar in det här också bara för det. "Refrängen då, Filip?" tänker ni. Ja den ja. Den är ju så sjukt lik den där 80-talsklassikern. Vad heter den? "Nothing's Gonna Change My Love For You". Bäddar in den åt er också. Det är fler som har lagt märke till likheterna på Youtube. Om vi ska tala om vinnarlåten som Kevin sjunger så tycker jag att det bara är en låt om kärlek och inte så mycket seger. Nej, ovärdig!

Kevin Borg - "With Every Bit of Me"


Intro till serien "Mirror Mirror"


Glenn Mederios - "Nothing's Gonna Change My Love For You



2009, Erik Grönwall - "Higher"
Äntligen efter några år kom Idol tillbaka till den där vinnarkänslan. Det var egentligen det här året jag började gilla Idol. Det är Erik, Calle och Tove som är Idol för mig. Plus många andra det året. Det var första gången jag riktigt följde Idol från starten till slutet. Jag tycker låten får så där lagom med tryck för att man ska känna att det är en vinnarlåt. Erik har en sjuk röst också som gör att den lyfts så högt på något sätt. Jag tycker låten är skön och den känns som en väldigt bra vinnarlåt. Förutom bryggan till refrängen som man har hört i miljoner moderna pop-låtar.


2010, Jay Smith - "Dreaming People"
Jag har alltid tyckt att den här låten är okej. Det är något med musiken i refrängen. Jag gillar det helt enkelt och kan inte riktigt rå för det. Inte så att jag brukar lyssna på den, men jag bytte inte kanal på radion när den  spelades. I och för sig brukar jag inte lyssna på någon av Idol-låtarna. Inte sån här musik överhuvudtaget. Men om man ska se till Jay Smith och att han vann Idol så är hela grejen så oerhört löjlig. Vad gjorde han i Idol? Han är inte pop nånstans. Han har en sån där Takida- och Volbeatröst som kan vara skön i en låt eller två, men sen tröttnar man. Misstolka mig inte, jag klarar inte av att lyssna på Volbeat alls, men jag placerar ändå sångarens danska röst i den kategorin. Tillbaka till låten. Det är en dålig vinnarlåt om drömmande människor som vill vinna men inte har gjort det.


2011, Amanda Fondell - "All This Way"
Sista låten nu. Tack och lov för det. Upptäckte efter ett tag att jag tyckte det var tråkigt att skriva om det här. Låten har en speciell melodi. Jag tycker den låter så där. Kan inte riktigt bestämma mig. Det är ju inget vidare tryck i den, men den är ändå lite av en vinnarlåt. Man har tagit sig hela vägen. Fast den är rätt tråkig. Inte särskilt glad. Den är kanske en värdig vinnarlåt, men frågan är om den är värdig som den allra sista vinnarlåten. Nja.


Min åsikt är att "Higher" och "Right Here, Right Now" är bäst av alla dessa låtar. Medan den allra sämsta låten med flera hästlängder är "This Moment". Tack för mig.