Tankar på tåget hem igen

Nu sitter jag här och filosoferar. Tänker på lite allt möjligt, försöker få tiden att gå. Om två och en halv timme byter jag tåg igen. Nyss ringde Johan och jag försökte utveckla påringningen till ett riktigt samtal. Tio minuter höll han ut.

Det satt en asiatisk kille snett emot mig innan. Han stirrade på mig. Jag blev lite skärrad. Han satt där med slips. Fast han såg ung ut. Det kunde lika gärna ha varit en skoluniform. Jag kan inte rå för att jag då direkt börjar tänka på The Grudge. Men jag hoppas inte hans ansikte dyker upp när jag tittar ut genom rutan nu.

Jag vill vara hemma nu. Är sugen på att se Captain America. Bra huvudrollsinnehavare och allt. Verkar spännande. Det är ju en hjälte som aldrig blivit lika uppmärksammad i Europa, eller åtminstone Sverige, som Spiderman eller Stålmannen. Jag ska se den och jag ska tycka om den.

Jag hade förövrigt en konstig dialog med konduktören här på tåget. Jag visade upp min biljett och hon frågade om jag skulle vidare efter Mjölby. Då sa jag att jag skulle till Nässjö som jag skulle. Varpå hon svarade "Ja, tack!"

Vilket konstigt svar. Hon sa det inte på ett sånt där sätt som "bra, då vet jag" utan hon sa det som om jag hade erbjudit henne kaffe. Jättegott kaffe. Kanske erbjudit henne en dejt med Fabio. Jag vet inte jag. Tycker det var ett konstigt svar. Det var en stund sen nu. Nästa gång hon går förbi ska jag säga "lugnt..."