Skolan samlar på sig en massa kartonger från matsalen och allt möjligt. Därför fick jag bära ut allt från ett förråd till gården. Så skulle några simmare komma och hämta allt sen. Dock inte med simdräkter, antar jag. Det är egentligen bara det jag har gjort på Withala. Jag har satt kartong över en sprucken ruta också. Och så har jag skruvat åt ett handtag så att man skulle kunna stänga ett fönster. Det sista jag gör varje dag är att låsa skolan. Precis som alla vet att det sista man gör är att dö, så vet jag att det sista jag gör varje dag är att låsa.
På tal om att dö så hände något märkligt när jag gick och bar på kartongerna. En flicka satt i ett fönster och tittade mot mig med död blick. Jag tittade tillbaka lite snabbt men ångrade mig direkt. Det kändes så konstigt. När jag kom ut på gården med ett lass kartonger så märkte jag att hon vänt sig om och fortfarande följde mig med sin döda blick. Och så där fortsatte det ända tills hon gick och ställde sig och lutade sig mot väggen vid dörren till förrådet där alla kartongerna var.
Det kom elever som sprang. Någon knuffade in en annan i förrådet och stängde dörren och jag var där inne och kände mest att, jaha, vad tyst det blev. Så fick jag öppna och gå ut. Flickan stod kvar där utanför. Hon stod där ända tills jag var klar och jag tittade lite tveksamt åt hennes håll, men inte mot henne. Sen gick jag därifrån. Sen dess har jag aldrig sett henne igen. Kartongspöket kallar jag henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar