Under hela min skoltid var jag nästan alltid skoltrött. Det fanns vissa tillfällen när jag tyckte det var riktigt kul att gå till skolan, men allt som oftast ville jag inte lämna sängen på morgonen. Jag ville jobba istället. Det vill jag nu med, så att jag får pengar. Jag vet inte om det handlar om strävan efter att komma framåt i livet, eller om det handlar om att jag ser upp till dom äldre. Men innan jag började skolan var jag fruktansvärt sugen på att gå där.
Jag kommer ihåg första gången mamma tog med mig till förskolan efter att jag inte gick på dagis längre. Nu för tiden är tydligen dagis kallat för förskola hela tiden. Men då gick man på dagis och sen ett år på förskola och sen började man skolan, så var det i alla fall för oss på Brunnsgårdsskolan. Vi kom dit och tittade runt lite. Det var en stor blå matta på golvet, där vi satt och lyssnade på fröknarna. Jag frågade mamma var vi skulle läsa läxor och hon svarade att vi inte skulle det. Då frågade jag om det inte var vid dom borden som stod där. Då sa hon att det var förskolan, inte skolan. Då blev jag ledsen. Jag ville så gärna börja skolan. Jag vill också få läxor och göra uppgifter, precis som mina bröder. Medan dom bara klagade på skolan, så ville jag istället göra samma saker och visa att jag klarade det bättre och inte skulle behöva klaga. Ja, jag fick bättre betyg än dom sen, men det är oviktigt.
På bilden ser ni mig när jag sitter i en liten plaststol. Jag vet inte om det är jag som är anpassad efter stolens storlek, eller om det är den som är anpassad efter mig. Jag chansar på det andra. Det låter så exklusivt. Bilden är tagen den åttonde november 1994. Då var jag två år och åtta dagar. Redan där hade jag alltså förberett mig för skolan. Där kan vi snacka om att vara tidigt ute. Fattar ni hur långtråkigt det måste ha varit att vänta i drygt fyra år innan jag fick börja skolan? Och sen när jag började där så fick jag reda på att det inte ens var skolan! Förstår ni min frustration? Förstår ni den?
Nu har nog alla börjat skolan igen efter sommarlovet. Vissa är helt nya i skolan. Många av dom har kanske väntat. Kanske inte lika intensivt som jag. Men hoppas dom får en bra skoltid. Här sitter killen på kortet och skriver. Han är lite äldre, lite längre, lite skäggigare och lite mer skoltrött. Men han saknar att ha dagarna planerade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar